Hanna Hellquist

KÄRLEKEN TILL HANNA HELLQUIST

Hanna Hellquist och Täppas

Dagvill som man blir på sommaren vet jag ändå att det är onsdag. Men var är Hanna Hellquist på Namn & Nytt i DN?

Visserligen hade hon kört fast, men vem gör inte det allt som oftast, och blivit en för tidigt åldrad loppiskärring som om dagarna åker med mamma och Göran på Värmländska vischan i jakt på porslin och som på kvällarna sitter ensam begravd i livsstilsmagasin. I Stockholm har det väl inte heller varit så spännande. Bakfull med Linda, hopplös kärlek och den ljuvliga känslan av att vara knäppast på Söder.

Har Hanna dukat under för sin egen överexploatering? Alla ringer. Kom hit. Gå dit. Skriv här. Titta in i kameran är du snäll.

Sådant kan hända, har hänt och jag känner igen det. Alla bara vill ha och man tänker att om det är så enkelt så ok men sedan blir man trött. Förskräckligt trött.

Det är i det läget man bör isolera sig i ett Kloster på Cypern och strunta i alltihop.

Är det så du gör Hanna?

SMÅ LÄTTA MOLN

Det är ett väder ingen, utom möjligen Islänningar eller Britter, kan klä sig för när jag beger mig till Radiohuset för att vara Dagens Intervjugäst i ”P4 Extra”. Det är +11 och taxichaffisen säger att det är dimmigt och jävligt. Men all yllekoftekli och kallsvett löses upp när jag tassar in i Radiohusets väldiga hangar och en Värmländsk kvinnoröst prövande säger:

”Täppas?”

Stannar upp mitt i steget och lyssnar när rösten fortsätter:

”Det är Hanna, Hanna Hellquist

”Åh Hanna!” mumlar jag för jag vet inte vad jag ska säga.

Vi kramas och jag har näsan i hennes lockiga hår.

Önskar att bilden kunde frysas där, att hela den ytterst ordinära radiohusentrén bara smälte bort osv.

”Hur ser du ut?” En sådan korkad fråga är det den synskadades privilegium att få ställa. Samtidigt kan jag utan att skämmas säga sådana saker då det sätt som människor beskriver sig själva ger en hel del stoff till en hobbypsykolog.

”Just nu, säger hon ”är det mest mascara”

När jag fått ut näsan ur hennes hårburr fnissar hon över att jag skrev i min blogg att jag bara ville lägga mig ned och dö när hon plötsligt inte längre skrev varje onsdag i DN. Hanna nämner namnet på den ordbajsare som tog över spaltutrymmet efter henne lika tonlöst som när en zooaffärsinnehavare ber en assistent att mata värstingormen i terrariet med veckans matråtta.

”Har du haft ett nervöst sammanbrott?” undrar jag som en orolig pappa.

”Jo det är väl så.” Sedan lösgör hon sig milt men bestämt ur mina armar och säger att hon har en taxi som står och väntar.

Åh Hanna.

Studio 8 känns som en stor och mycket ödslig rymd efter denna Hanna-kontakt av Tredje Graden men Lotte Nord är inte heller en kvinna som lämnar en oberörd. Hennes röst är som aromrik vaniljsås med bett.

Pether, som producerar, stönar över att en heterosexuell dräng (jag) kommit in i studion. Det är som om jag är en utrotningshotad minoritet.

Efter intervjun kryper jag in i ännu en Taxi och stannar först vid Tensta Torg. Ett myller av röster befolkar torget. Nu skulle en entusiastisk mångkulturalist börja jojka av lycka men jag känner mig lite kulen. Ensam liksom. Bleknost vit gubbe från det välbergade city på vift i förorten.

Föreläser för Vårdcentralens personal, bl.a. min egen Älskling, innan de ska ut till Arlanda för att flyga till Prag och en helgkonferens. Nu är jag åter igen tillhörande en minoritetsgrupp (svennar) och alla som vill ha böcker signerade efter föreläsningen heter jättekonstiga saker.

Ingen heter Jimmie Åkesson. Gudskelov.

Dörren mot torget gnisslar oavbrutet då det i samma trappuppgång och en våning upp ligger en Moské. Jösses vad de springer och ber hela tiden. Har de inget jobb? Det kanske är en fråga om prioritering.

Om det vore samma spring till den kristna kyrkan vore det Kors i Taket.

Vilken dag! Och Hanna på det.

Den blytunga himlen blir till Små Lätta Moln.

PUDEL

Som den snarstuckne gubbe jag allt mer blivit dömde jag i ett tidigare inlägg helt sonika ut en hel åldersgrupp. Det var 30-åringarna jag förlöjligade och detta bara för att jag läst en medioker krönika av Hanna Hellquist. Den handlade om hennes 30-årskalas.

I gårdagens DN skrev samma Hanna en ljuvligt underbart bra krönika och jag tar tillbaka allt jag sagt om 30-åringarna.

Det var vara det, som Jacob Dahlin brukade avsluta en lång harang i telefon.

TONFALL

Hanna Hellquist skriver i DN på onsdagar och ibland i en bilaga och jag längtar till dessa dagar.  Hon skriver så levande och roligt. Jag älskar Hanna Hellquist fast inte på något snuskigt sätt. Kanske lite.  Jag undrar hur många gubbar i min ålder som läser henne?

Värmländska är svårt och jag läser henne mycket hellre än lyssnar på henne i Morgonpasset. Om ”Förintelsen” skulle filmatiseras på Svenska skulle lägervakterna prata Värmländska.

”Dä ä ingen fare för di ska bare dusche   lite granna”

I verklighetens Förintelse talade de flesta lägervakter Österrikiska, det kryllade av Josef Fritzels, och man kan väl säga att Värmland är Sveriges Österrike

De värsta och mest självförbrännande men ändå konstnärligt pretentiösa dunderfyllon jag känt har kommit från värmland och de har alla tagit skydd bakom Fröding.

Bengt Berg i Torsby är väldigt Värmländsk men passar i övrigt inte in i den Värmländska malströmmen av uppblåst och destruktivt konstnärskap. Han bara är och jag älskar honom också. En dag ringde han och berättade, apropå män som tycker synd om sig själva vad John Wayne sa till en av de skadade mannarna i en krigsfilm: ”Stoppa in tarmarna så tar vi nästa kulle”.

Jerry, min gamla Hippiepolare från Delsbo, berättade i telefon att han varit på Visfestival iLjusdal och att Anders F. Rönnblom var toppen men att Toni Holgersson var gräslig. Den förste var vital och riktigt på hugget medan den senare var självömkande och föreföll tycka hemskt synd om sig själv.

Denna upplysning ledde till att ett minne föll ut ur mitt tidigare liv och det är flickan i följande rader jag kände, plus några till, och vem själva snubben är talar jag absolut inte om:.

Hon sitter på en uteservering i ljudet av skratt och klirr. Det luktar öl, svett, solkräm och hon känner sig lite ensam.

Han undrar om han får slå sig ned och hon drunknar i hans varma förtroendeingivande bruna ögon.

Han ser henne. Oj vad han ser henne och några timmar senare ligger de i hennes säng, dricker champagne, äter jordgubbar och gosar. Han stämmer hennes gamla gitarr och sjunger några visor och hon får gåshud.

Måndag morgon går hon till jobbet medan han ligger kvar och drar sig i lakanen som doftar av deras underbara helg.

Så snart han hört dörren gå igen börjar han med kännarblick värdera hennes saker och när hon kommer

Hem på sena eftermiddagen från jobbet med ett par flaskor vitt vin och ljusa förhoppningar är hennes lägenhet tom på både hans innerliga blick  och alla värdeföremål.

Han jobbar så.

Persongalleri

Täppas: Han som skriver Bloggen.
H: Helena, Täppas fru. Leg. Psykoterapeut.
Greven: 14-årig son med sinne för hyss.
Jullan: 19-årig dotter och stundom Web-redaktör.
Fillen: Felix 23-årig son som arbetar på ”Peppes Pizza” i Oslo. Kan mycket om öl.
Nilas: Nilas 28-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 32 som tillsammans med Håkan är föräldrar till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Björn: Björn som brukar hålla till i Jättendal. Regissör, manusförfattare och gubb-bästis.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist.
Jerry: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.

Arkiv

Kommentarer

Täppas Twitter

  • Det är gipset runt arm och hand som muterat till Havarti-ost. Idag ska det av
    2012-05-11 11:25
  • ”Somliga tror att alla blinda kan spela piano”
    http://t.co/zmDPc69X
    2012-05-10 15:41
  • "När jag sitter ner och pratar med busschaufförer" Vet inte stadsministern att man inte får störa föraren? #agenda
    2012-05-06 20:16
  • "När jag sitter ner och pratar med busschaufförer" Vet inte stadsministern att man inte får störa föraren?
    2012-05-06 20:04