Det kommer så många lukter, eller dofter. En redaktör på det stora förlaget sa att det absolut heter dofter. Men jag vet inte. Hon var ju uppvuxen i Djurgårdsstan.
Hur som helst får man vara glad. Hör Storspoven kvillra över åkrarna när jag passerar Hans-Åke. Kanadagässen håller igång vid sjön.
Möter ingen men inifrån husen hörs hammarslag och elektriska handverktyg. Karantänfixare.
Vidare får man vara glad över böcker och att man har all tid i världen att läsa/lyssna.
Och vilken tur att jag inte läst ”Andarnas hus” av Isabel Allende för nu har jag gjort det. En makalöst tät, dramatisk och faktiskt romantisk berättelse.
Läser/lyssnar om på böcker och flera växer fram på ett rikare sätt. ”Hundra år av ensamhet” av Gabriel Garcia Marquez blir ännu bättre vid omläsning med ”Sidharta” av Hermann Hesse och ”Den gamle och havet” av Ernest Hemingway känns som ungdomsböcker.
”Ett annat liv” av PO Enquist är en sådan bra skildring av en begåvad pojkes resa till framgångsrik författare och vidare in i djupaste alkoholism. Mot alla odds reser han sig och skriver en rad bra böcker,”Lewi resa” och ”Livläkarens besök” för att nämna några.
Karin Smirnoffs första bok, ”Jag for ned till bror” var alldeles för full av Norrlandsschabloner men ”Sen for jag hem” är alla tiders.
Och så Storspoven och alla vårlukter på det. Då får man faktiskt vara glad.