En vecka har gått med Ring P1 och 99,7% av samtalen kom på ett eller annat vis att handla om massakern i Norge. Programmet blev en bild av tiden. Inte Carl Larsson precis utan mer som en grotesk målning av Bruegel.
Ring P1 kan vara tokterror, som igår, och trivselträdgård, som idag. Man vet aldrig var man har det där trickiga programmet.
Matilda lämnar studion för att fixa med sin mans 50-årskalas, Hajen kör till Hudik för att ordna med utsändning av V75 på Hagmyren och själv tar jag sommarens sista promenad över ängarna med H, hon reser imorgon, och hallonen är solvarma. Korna ligger och dåsar i gräset, idisslar och ko-mediterar. Skratt från badstranden. En traktor. Flugsurr. Den bitterljuva ”nu tar allt slut”-känslan hänger kvar.
Eller för att citera William Blake:
”How sweet I roam’d from field to field,
And tasted all the summer’s pride”
En annan poet skaldade:
“Ropen skalla
Ring P1 åt alla”
Jag gillar kor och jag gillar din blogg. 🙂
Hörrudu, sommaren ska fortsätta MINST en månad till! Det har jag bestämt och den bestämmelsen ska råda. Puss / Jullan