”Gräspojken” av Christer Lundberg är så drabbande, spännande, underbart omoralisk och kul att jag ligger vaken länge. Fortsätter på förmiddagen att lyssna klart på detta verkliga fynd till ljudbok. Christer har ett radioprogram i P3 som heter just ”Christer” och där framstår han som en väldigt sympatisk svärmorsdröm.
Han läser själv sin bok. Den handlar om en dysfunktionell familj; Mamma sticker till Indien för att finna sanningen, pappa dricker lite för mycket rödvin, lillebrorsan 10 år är en osocial skatekille och huvudpersonen är 12 på det trettonde och han har det inte så lätt. Det börjar hända saker när han i stor skala sätter igång med att odla Marijuana i sommarstugan, får en tjej och hamnar i det ena trasslet efter det andra. Här är alltså hopplösa föräldrar samt en minderårig som odlar gräs och har sex så det står härliga till.
Det är ljuvligt och jag älskar ”Gräspojken” (Telegram/Ordfront Ljud) av Christer Lundberg.
”Vart är du på väg?” undrar Jullan när hon dyker upp från ingenstans. Himlen ligger på marken och gråter. Jag trevar genom en gränd.
”Till Tobaks-Iranierna.”
”Då går du åt helt fel håll.” Hon tar mig under armen, visar mig rätt och vidare till World Class uppe vid Hornsgatan.
Jullan får en kram av Peter som hänger runt i receptionen, Linda berättar att hon, medan hon packar upp ett Blommogram, blivit vald till ”Årets Receptionist” och jag travar in och sätter mig i roddmaskinen, pluggar in lillradion och kör igång
En flicka har önskat en av mina absoluta favoritlåtar på radiostationen ”Rockklassiker”, ”Mr. Jones” med Counting Crows och jag vrider upp till nära smärtgränsen. Det är där det är som Skönast i November.
P3? Så ungdomligt. Kanske man skulle våga lämna P1 bara för att… eller inte. Täppas toppenblogg. Bästa toppenbloggen oavsett ungdom.
Nej Leo, det är din blogg som är bäst!
Hej från Täppas