”Du ser förbaskat bra ut” säger Camilla Thulin. Det är kul att få en komplimang av en kvinna, och, dessutom, inte vilken kvinna som helst. Vi pratar om att det finns synskadade som inte verkar bry sig om hur de ser ut, kanske ett slags protest mot den seende världen, men att det är rätt naturligt att vilja vara fin.
Nordiska rådet har kulturmingel på Dansmuseet, Drottninggatan 17 och det är horder av skådisar, författare, journalister och diverse kulturknuttar/knutinnor. Björn och jag hittar vår plats mellan snittarna och vinet. Skyfflar i mig goda grejor, Björn tankar bussigt med vin, och så gafflar vi med en den ene och den andre.
”Jörn Donner börjar bli gammal han med” noterar Björn. Det kryllar av kända ansikten, stämningen är godmodig då de flesta är så etablerade att ingen behöver spänna sig.
Daniel Alfredssons fru Dittan är en riktig sköning, och medan Daniel berättar om filminspelningen i Kanada med Anthony Hopkins, tar hon en bild av våra skäggprydda nunor.
Björn blir till sig i trasorna över en skådespelerska. Problemet är att han hade en provfilmning med henne för en massa år sedan och hon fick inte jobbet. Nu är detta nästan glömt, snälla.
Solveig Ternström skrider förbi hela tiden, Bert-Åke Varg berättar en obegriplig anekdot, sjunger en stump , Betty Skawonius skrattar och allt är bara Happy, Happy.
”Det här var det roligaste mingel jag varit på” skrockar Björn när vi går hemåt och det får jag hålla med om. En kul kväll.