Det pirrar i magen, väckarklockan ringer 07.00 och för första gången på 5 veckor ska jag ut i världen. Målet är SR i Sundsvall samt TullaMaja och hennes familj.
Luften är aningen skarp, det har varit nattfrost, och är lätt att andas.
H-Å hämtar mig och kör ned mig till bussen. Tar på munskyddet Som M gjort i ordning. Det är väldigt tätt och jag blir lite yr i mössan av syrebrist. Detta är tydligen något som drabbar vårdpersonal. Efter en halvtimme måste de ta av skyddet och andas normalt.
Taxi från busstationen upp till SR.
Läser tillsammans med P, edsvuren tekniker, in 10 Ljudbokstips allt från Gabriel Garcia Marquez ”Hundra år av ensamhet” till Colin Mccullough ”Törnfåglarna”. Spännvidd? Bred.
TM plockar upp mig och Majlis 8 månader sitter och dajdajar i sin bilbarnstol. Först åker vi till ett ställe där de klipper katter och hundar för att hämta TM:s nysnaggade katt. Det är ett väldigt skällande utanför klippstället för endast en matte eller husse får vänta inomhus. Coronan sätter spår överallt.
Vidare hem till TM:s och A:s hem, relativt nybyggt men rött med vita knutar en bit upp mot Sidsjön.
Vi äter Kantarellrisotto och Västerbottenpaj och ett fenomenalt gott surdegsbröd som TM bakat.
Vi pratar och jag får gulla med babyn.
Det är absolut hur kul som helst att ”vara ute bland folk” igen.
TM kör ned mig till bussen och morgonens resa upprepas fast åt andra hållet. Med munskyddet över näsa och mun.
En bra dag trots Coronajäveln.