bibliotek

STOCKHOLM MOTALA

Jag vill inte överdramatisera men att ensam och icke seende ge sig ut i Världen är, ska vi säga, en utmaning.

Det bygger på att människorna i omgivningen vill väl, är snälla.

Grovt sett är 50% mer än hyggliga, 48% är helt ok om än något tröga. De resterande 2% är direkt ruttna.

Hon som kör mig till Stockholms Central denna morgon hörde tyvärr till den senare lilla gruppen. Hon ville inte följa med in, läsa Stora Tavlan och berätta från vilket spår mitt tåg skulle avgå från.

Lyckligtvis var jag ute i god tid och kunde, som en metodisk flipperkula, hitta till Spår 12.

Tänkte: Tack för att jag inte är gift med henne.

Inger, bibliotekarie i Motala

Sedan gick allt bra. Julia hjälpte mig byta i Norrköping och bibliotekarien Inger tog emot i Motala.

Motala bibliotek

Pratade på Motala bibliotek om tillgänglighet men att, i grunden, för att kunna ta del av Taltidningar och Tal/Ljudböcker, måste man acceptera sin belägenhet. Varken vara offer eller hjälte utan bara ta ansvar och bibehålla sin värdighet.

Gulljäntor i Motala

En försynt entusiastisk publik lyssnade och ställde frågor.

Utanför låg Vättern stor och kall men inne i biblioteket var det varmt.

DET YTTRE & DET INRE

Francis och TäppasSnön dalar som viktlösa fjun. När de träffar marken upplöses de i tomma Intet. Men vem har tid att grubbla över förgängligheten när vardagliga saker och ting behöver ordnas?

Först ett nappatag med det yttre. Francis på Saints & Sinners nere på Stora Nygatan är väldigt flink med saxen. Hon kvittrar som en glad Pilfink och bearbetar noggrant varje hårstrå. Även jazztofsen under läppen får sig en duvning.

Nyklippt gör jag entré på Stockholms Stadsbiblioteks ljudboksavdelning för att få näring åt det inre. Vad är det för typ av bibliotekarie som denna dag kommer att lotsa mig genom de över 80 000 böcker som finns inlästa?

Frida och TäppasAlla bibliotekarier är snälla men somliga är långsamma som sengångare. Andra är snabba som Kobror.

Gemensamt för samtliga förutom själva snällheten är de vulkaniska underströmmar som bebor varje bibliotekarie. Inte underligt att en homosexuell vän brukade ragga på detta ställe och ha kuttrasju med tillfälliga bekantskaper på den handikappanpassade toan. Är det den sublimt torra atmosfären av bildning som ger en angenäm slagsida av rå erotik? Möjligen är det bara min sjuka fantasi som spelar ett spratt.

Frida vid disken tillhör i vilket fall den snabba sorten. Hon är vänligt effektiv och innan jag lyckats haspla ur mig några författarnamn har hon både slagit i datorn och skuttat iväg och hämtat böckerna. Vi har en fin stund tillsammans.

Glad i hågen står jag åter på trottoaren. I handen en påse med bl.a. de två sista delarna i Anne B. Ragdes trilogi, den som börjar med ”Berlinerpopplarna”. Dessutom några förmodligen underbart deprimerande Öststatsskildringar att skänka perspektiv åt blötkallmörka November.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Följ mig på Twitter