Några ihopkrupna snöhögar hälsar mig välkommen på gården. Tranorna ropar över åkrarna precis som Storspoven. Luften är syrlig och luktar koskit. Bönderna gödslar ut. Livet laddar om.
När Maria och jag kommer till ”Kulturstjärnan” i Gnarp står det grupper av människor och tittar upp mot himlen. Skådar de en unik fågel eller tar de adjö av de spöken som hemsökt biograflokalen och som utdrivna beger sig någon annanstans? Det visar sig vara plåtslagaren som tar sig en flygtur över trädtopparna i sin hemsnickrade flygmojäng. Apparaten pruttar och alla är förtjusta utom den grymt trimmade moppe som obekymrad av flygspektaklet fräser huvudgatan fram.
Det skulle ha kunnat vara en scen ur filmen ”Amarcord” eller varför inte ”Mitt liv som hund” Men det är det inte. Det är Gnarp en Aprilkväll 2011.