TÄNKER PÅ GRÖNKÅL

Vinden är fuktig, mättad med allt utvuxet och kommer från alla håll. I backen upp mot kyrkan går jag lite fel och en gubbe, osäkert vilken, säger:

”Nu är du på väg in till Körrgår´n, Täppas, men är inte det lite tidigt?”

Passerar skolan och t-korsningen vid G:a Konsum, fortsätter över järnvägen och tar av upp mot G:a Riks 13 och av någon anledning kommer jag att tänka på Grönkål. Måste bero på att jag läste i DN om en älgfamilj som terroriserar en Grönkålsodling i Halland.

Försöker visualisera en Grönkålsplanta men kammar noll. Det var väl alldeles förbannat, jag som odlat så mycket Grönkål under tidigare dagar.

I Ram-Hans backe säger en annan gubbröst att jag ska passa mig för bilen som står parkerad en bit ut i vägbanan, jag tackar för upplysningen och är på vippen att fråga honom hur en Grönkålsplanta ser ut.

Kan man, och bör man, fråga främlingar om de kan beskriva Grönkål. Bläddrar i min inre etikettbok, hittar inget sådant kapitel och beslutar mig för att låta saken bero.

Grönkålens utseende förblir en gåta men om någon skulle börja prata med mig om Grönkål skulle jag inte låtsas om att jag glömt hur den ser ut. Senil? Kanske. Man, absolut.

Hörde  ”Ring P1” med ljuvliga Emmy Rasper, hon är det bästa som hänt programmet på flera år, när hon lät lyssnarna denna morgon gaffla med Fredrik Reinfeldt.

En Dam, 84, från Umeå undrade varför pensionärer betalar mer skatt än de som är i arbete?

Statsministern svarade att de som nu arbetar, och som föder pensionssystemet måste känna att det lönar sig att arbeta.

Men då undrar man om inte de år av arbete som pensionären tagit sig igenom inte är lika mycket värda.

Läser/lyssnar på Alexandra Rapaport och en berättelse om hur män hittas svårt misshandlade. Skräcken sprider  sig och män uppmanas att inte gå ensamma längs ödsliga vägar men snart hittar polisen ett mönster: De män som råkar illa ut har alla, det kan man läsa i domar och rättegångsprotokoll, utsatt kvinnor för exakt samma behandling. De får smaka på sin egen medicin.

Det är några kvinnor som tagit lagen i egna händer och som beslutat sig för att straffa kvinnomisshandlarna. Deras uppsåt ger dem brett folkligt stöd men polisen och rättsapparaten vrider sina händer.

Detta är den fiffiga huvudtråden i Katarina Wennstams Skuggorna” och boken lyckas med att både vara spännande och samhällskommenterande.

En tanke om ”TÄNKER PÅ GRÖNKÅL”

  1. hej alla väljare,
    Nu när vi har dessa valkompasser, behöver vi då ett val? Vi kan ju genomföra kompassen och utfallet bestämmer vårt val. Då slipper vi alla valstugor, plakat mm. Partierna kan presentera sig i media. Det kanske blir lite av en julklappslista men det är det nästan redan med alla löften.
    Något att lansera inför nästkommande val, eller?

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.