INGET KAN STOPPA OSS NU

  Hans-Åke plockar upp mig runt  08.00, Rufus vankar av och an, han fattar att jag ska resa min väg.

  Strax står jag vid Y-bussens hållplats medan H-Å isar vidare till Lucia i Harmånger. En morfars uppdrag. Det är -10 och långtradarna drar i kepsen.

  Min resa går utan problem, hinner tänka igenom mitt liv flera gånger om, kommer inte på något nytt, och väl framme i Stockholm följer mig en snäll dam ned till T-banan. Stannar  Munkbrohallen, köper en sallad, och det är först på väg upp genom G:a Stans gränder som de verkliga problemen hopar sig. Minst  två rivaliserande Luciakörer blockerar korsningen Västerlånggatan/Tyska Brinken och de har så fullt upp med att låta Gudsnådeliga att ingen blind gubbe släpps igenom.

  Känner mig fångad när en vänlig arm griper min. Det är Jan Hannertz, mycket sympatisk granne på Skomakargatan.

  ”Följ med här.” Han föser mig vänligt men bestämt genom Luciakörerna och strax står vi utanför min port. Tackar honom, slinker in och tar en tupplur.

  Måste samla krafterna. Felix kommer någon gång efter 17.00 och han ska hjälpa mig köpa Julklappar till barnbarnen.

  Ja, jag säger då det: Från ett Gnarp i vintersömn till ett Stockholm i gurglande av köphysteri-strax-före Jul och så Lucia på det.

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.