Y-buss

SKVALLER PÅ FÖRLAGSFESTEN

Damen som sitter bakom mig i den trånga och heta Y-bussen pratar med sin stolsgranne, en tystlåten kvinna, hela vägen från Hälsingland till Stockholm. När vi stannar vid Cityterminalen tackar den snacksaliga för trevligt sällskap.

Egendomligt då den försynta damen inte fick en syl i vädret.

Träffar Martin och tillsammans tar vi 3:ans buss från Munkbron till Rådhuset och Hantverkargatan.

Det är Julfest hos Bokförlaget Lind & Co men det doftar vare sig Glögg eller pepparkakor.

Folk, förlags- och bokmänniskor, står i grupper, pratar och hinkar Rödvin. Medan jag pratar med Läkaren och Deckarförfattaren Jonas Moström laddar Martin en tallrik full med snittar åt mig.

Martin lägger märke till några volymer av Tolstoj och jag säger att jag bara läst ”Anna Karenina” varpå en dam anfaller:

”Vad tycker du om Anna Karenina?”
”Det är en makalös bok” försöker jag.
”Nej, jag menar: Vad tycker du om MÄNNISKAN Anna Karenina?”

Varför kan inte människan koppla av och säga något om ”Bonde söker fru istället”?

Träffar personerna bakom ”Förlagspodden”, en släkting till TullaMajas och min ”Fogelbergs Ljudbokspodd”.

Poserar med Göteborgaren Lasse Winkler och Kristoffer Lind, Stockholmare och ägare av Lind & Co, männen bakom ”Förlagspodden”. Vi tävlar inte utan har kul tillsammans.

När Kristoffer och jag blir ensamma är det dags för skvaller.

Jag berättar vilken inläsare av Ljudböcker som har den mage vilken knorrar värst och Kristoffer kontrar:

”Vet du vilken inläsare som blivit mest anmäld i ”Metookampanjen”?
”Det är väl X” får jag fram.
”Man kunde tro det” säger Kristoffer ”Men det är Y”.

Dra på trissor, han, en person som verkar så slät, ja så könlös.

TUPPLUR I ALL ÄRA

TUPPLUR I ALL ÄRA

 Sover mig in och ut ur ”Besökaren”, läst av Magnus Roosman och författad av pseudonymen Lee Child. Till slut har jag varken ordning på boken eller på dygnsrytmen.

  Vaknar pigg som en lärka, dricker en balja kaffe och ser över packningen. Allt är i ordning och jag står med mitt bagage, det ska räcka över två föreläsningar i Stockholm i morgon, debatt på Gräv 2017 och vidare med Maria till Dubrovnik på söndag morgon.

  Men varför kommer inte Hans-Åke? Han ska ju köra mig till Y-bussens hållplats ute på E4.

  Till slut ringer jag honom. Jag är hysteriskt pigg medan han är sömndrucken.

”Klockan är mitt i natten” upplyser han.

”Och jag som trodde den var mitt på dagen.

 Resfeber? Ja,jag tror faktiskt det. Resfeber och dagvill.

VARDAG MED RING P1 OCH SNÖ

 Måndagens ”Ring P1” går inte till världshistorien som det allra vassaste, men heller inte det tamaste, programmet. Bullarna från Hagabagarn var goda och slank ned trots att tekniker Ove Jönsson envisas med att kalla den gula geggan i mitten för ”Mormors hosta”.

  Himlen tätnar i grått och blöt snö faller  när jag sitter på 329:ans dubbeldäckarbuss men när jag kommer till Jättendals Brandstation för att kliva av möter Hans-Åke för att köra mig hem. Jag slipper gå i blötsnön på slippriga byvägar.

”Jasså, X kunde inte hålla tyst på Ugglesafarit” skrockar Hans-Åke. Han var själv inte med på denna utflykt men har läst min blogg  och har lagt ihop 2 och 2. Detta trots att X bor nästan två mil norrut men detta är lokalsamhället  där i stort sett alla är kändisar.

SNYFTA OCH LE

    Y-bussen Norrut igen. Röd avgång och lite folk. Lyssnar på DN och resten av, ytterligare ett tips från bok-Maria i Karlstad, ”Ljuset vi inte ser” av Anthony Doerr och när slutet kommer sitter jag och grinar. Ler och grinar. Den blinda flickan, som flyr med sin modellbyggande låssmedspappa från Paris till S:t Mali, de egendomliga radiosändningarna, och hur hon möter den föräldralösa men ytterst elektroniskt begåvade pojken, uppvuxen på ett Tyskt barnhem, de Allierades bomber smular sönder resten av ett besegrat Tyskland och ett ockuperat Frankrike är så gripande att jag får en klump i bröstet.

  Vem är den där gubben i mörka brillor som sitter och snorar som en treåring några rader bakom föraren?

  Det är jag, erkänner, och jag har läst/lyssnat på en riktigt fängslande bok.

  När vi kommer till Gnarp har jag snutit mig och Maria, min Gnarp-Maria, plockar upp mig, hjälper mig att handla och kör  mig hem.

knutlampan

   Jag vet att knutlampan på hönshuset lyser och Maria berättar att all snö är borta, imorgon kan jag säkert ta en promenad.

  Rufus klistrar sig flera varv runt mina ben och spinner.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Martin: heter Nilsson i efternamn, pluggar till lärare och är min ledsagare i Stockholm.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 25-årig dotter och webdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
Kommentarer
No images found!
Try some other hashtag or username
Följ mig på Twitter