julfest

SKVALLER PÅ FÖRLAGSFESTEN

Damen som sitter bakom mig i den trånga och heta Y-bussen pratar med sin stolsgranne, en tystlåten kvinna, hela vägen från Hälsingland till Stockholm. När vi stannar vid Cityterminalen tackar den snacksaliga för trevligt sällskap.

Egendomligt då den försynta damen inte fick en syl i vädret.

Träffar Martin och tillsammans tar vi 3:ans buss från Munkbron till Rådhuset och Hantverkargatan.

Det är Julfest hos Bokförlaget Lind & Co men det doftar vare sig Glögg eller pepparkakor.

Folk, förlags- och bokmänniskor, står i grupper, pratar och hinkar Rödvin. Medan jag pratar med Läkaren och Deckarförfattaren Jonas Moström laddar Martin en tallrik full med snittar åt mig.

Martin lägger märke till några volymer av Tolstoj och jag säger att jag bara läst ”Anna Karenina” varpå en dam anfaller:

”Vad tycker du om Anna Karenina?”
”Det är en makalös bok” försöker jag.
”Nej, jag menar: Vad tycker du om MÄNNISKAN Anna Karenina?”

Varför kan inte människan koppla av och säga något om ”Bonde söker fru istället”?

Träffar personerna bakom ”Förlagspodden”, en släkting till TullaMajas och min ”Fogelbergs Ljudbokspodd”.

Poserar med Göteborgaren Lasse Winkler och Kristoffer Lind, Stockholmare och ägare av Lind & Co, männen bakom ”Förlagspodden”. Vi tävlar inte utan har kul tillsammans.

När Kristoffer och jag blir ensamma är det dags för skvaller.

Jag berättar vilken inläsare av Ljudböcker som har den mage vilken knorrar värst och Kristoffer kontrar:

”Vet du vilken inläsare som blivit mest anmäld i ”Metookampanjen”?
”Det är väl X” får jag fram.
”Man kunde tro det” säger Kristoffer ”Men det är Y”.

Dra på trissor, han, en person som verkar så slät, ja så könlös.

JULMINGEL HOS LIND & CO

  Sorlet stiger från ett belåtet mummel till   styv kuling på babbelskalan. Det är Julfest hos förlaget Lind & Co på Svartmannagatan och tillsammans med Björn G låter jag  mig  uppslukas av trängseln.

Det är Monika Ahlberg som står för maten, fortfarande, efter 20 år, ligger hennes klassiska Rosendals kokbok 3:a på kokboksförsäljningslistan, och folk hugger som svultna pippisar vid ett fågelbord.

”Det ser så gott ut när du äter min mat” menar  Monika och vad ska jag säga; de basilikamarinerade sockerärtorna med morotsslantar är verkligen goda.

 Stefan ”Sucken” Sauk morrar uppskattande likt en fredlig hanne när han klämmer på mina muskler. Själv är han efter ett liv med Karate seg och spänstig.

 Björn tar en bild men lyckas inte spara ned den. Dock kan jag försäkra att vi båda ser oerhört manliga ut även om han i mitt sällskap förefaller något klen. Allting är relativt, det är så sant som det är sagt.

Stefan Sauk och jag

Jo men vänta nu. Björn tog en bild fast med sin telefon. Här kommer den, och handen på hjärtat, medge att ”Sucken” ser lite bräcklig ut.

  Kajsa Willén, redaktör på förlaget, lotsar mig runt och jag får skaka tass med många deckarförfattare. Det har gått några år sedan Kristoffer Lind, som äger och driver förlaget, påstod att han aldrig skulle ge ut deckare. Marknadskrafterna står ingen pall för.

När Björn, efter att ha raggat på en Rysk historiker, hamnar i samspråk med Lars Bill Lundholm och snöar in på Bo Widerberganekdoter kommer en snubbe som ger ut svampböcker och prisar mina insatser som programledare för ”Ring P1” vilket påminner mig om att jag bör tacka för mig, gå hem, packa och planera inför morgondagens resa till Jättendal, Hälsingland.

På måndag är det dags igen, 09.30 i Sveriges Radio P1.

ÅRETS JULFEST HOS LIND & CO

Kvällen har bäddat in gränderna i ett fuktigt mörker, klackar klapprar mot gatstenar och någonstans långt borta hörs en siren. På  Svartmannagatan, utanför porten till Bokförlaget Lind & Co:s port brinner marschaller.

 Jenny fimpar sin cigarett och hälsar Felix och jag välkomna. Efter oss kommer systerdottern till en av mina idoler: Werner Aspenström. Hon heter också Aspenström och har skrivit en”based on a true story”-bok om en snubbe som för polisens räkning infiltrerade bland de skurkaktigaste av gangstergäng som finns i landet.

Två trappor upp är det, trots att det är en Julfest, Gudskelov ingen Julmat, och Felix serverar oss pajer och sallad. Stämningen är redan hög, rödvinsmunter, och jag blir lite orolig: Tänk om det inte går att koppla av här trots att jag bara dricker Ramlösa?

Oron är obefogad, slänger käft med Kristoffer, han som äger förlaget, och gafflar med än den ene och den andre. Bosse Schön, expert på 2:a Världskriget och Nazismen pratar så det löddrar, hon som drev Rosendals Trädgård och var ihop med Thommy Berggren och som skriver kokböcker, den senaste om småkakor, kommer fram med sin Glenn, en skojfrisk göteborgare.

En författare av historiska romaner, känner honom knappt alls, börjar berätta om sina utomäktenskapliga äventyr, köttets frestelser och  annat i den stilen och jag börjar undra om jag ger sken av att vara en biktfader?

Gammal blind man.  

Johannes Brost, som utkommit med en spökskriver memoarbok dyker upp. Först kommer tänderna och tätt därpå själva Johannes. Har inte läst hans bok men en av mina söner hörde en P3-dokumentär om almstriden. Där påstods det att Johannes stod högst upp på barrikaderna men min gamla skolkompis Anna, som bodde i samma kollektiv som han när de ringde och sa att alla måste komma till Kungsan och det på momangen, berättade att alla stack ned på stan utom Johannes för han hade just kommit över en bit bra röka.

Hur det nu var med den saken så var årets Julfest hos Lind & Co alla tiders.

ÅTER I STAN

En trång och varm tågresa senare är jag åter i stan. Taximannen gnäller och säger att det är -4 men jag dunkar honom i skallen med att det där jag kommer ifrån var -15. Han säger något ohörbart men jag tror att han menar att om jag nu tycker det är så kul att frysa kunde jag väl ha stannat i Norrland.

Det kunde jag inte. Först utvecklingssamtal på Grevens skola. En person i en bok av Hanif Kureishi brukar ta Extacy innan han går på barnens utvecklingssamtal och jag förstår honom.

Men det blir ingen folkdomstol med Makten vs. Greven. Dagens lärare betraktar inte elever som ogräs utan som ytterst rara plantor.

Viktigt uppdrag i Staden är att gå på Lind & Co:s Julfest.

Det står marschaller i snön utanför förlagets port på Svartmannagatan i Gamla Stan. Greven följer med in trots att han mycket hellre vill gå hem och spela ”Cataclysm” d.v.s. WoW:s senaste expansion. Inte heller är han sugen på att lyssna på människor från bokbranschen som pratar. Lockar in honom med att det nog finns god mat.

Det sorlar muntert i det kontor som för kvällen blivit festlokal. Kristoffer, förlagets frontman och tillika min förläggare, hälsar välkommen.

Greven styr mig som en målsökande robot mot buffén. Det är Vietnamesiskt stuk på maten och det betyder små men goda grejor och att man måste ta många av varje. Greven fattar galoppen och skottar på små läckra bitar av uppskurna revbensspjäll och plättar med några bönor och sallad. Det är inte Mexikanskt fullproppat utan Asiatiskt sparsmakat.

Någon säger andaktsfullt att maten kommer från ”Matkultur”

Gott är det i alla fall och vi sitter i ett hörn och glufsar som två uthungrade skogshuggare.

”Får jag gå nu?” undrar Greven.

”Vänta till jag hittat någon att prata med”

Ashberg & FylkingGreven dunstar så snart jag börjat växla några ord med Jörgen Widsell som med illa dold stolthet berättar att den samling snuskiga historier som han gjort tillsammans med Robban Aschberg och Gert Fylking sålt i 30 tusen ex.

En annan gubbe ansluter, väl etablerad inom etablissementet, och han är gammal rödgardist enligt Jörgen. Gubben skrockar och berättar att han på den tiden reste runt i landet för SKP:s räkning och uteslöt människor.

”Jag var nog mera Anarkist” säger jag ”och vi tyckte att SKP:arna var präktiga och tråkiga som folkskollärare.

Jörgen berättar att han och Liza Marklund ett tag satt i Syndikalisternas tidnings ”Arbetaren” styrelse men att det var så fruktansvärt byråkratiskt att de hoppade av. Tänker: Marklund, är inte hon blåhöger?

Pratar med Annika och Anita, två litterära agenter och marknadsförare som jag tjoade till det med på Park Aveny under Bokmässan. Ett glatt återseende.

Då drack jag floder av öl men nu håller jag mig till julmust. Är jag tråknykter i ställer för alkospirituell? Kanske det men jag trivs som tråkmåns med julmust.

Samtalar med en översättare som jag inte minns namnet på. Typiskt nog. Översättare är hur viktiga som helst men framlever sina liv oftast i anonymitet.

Han förklarar att han är 78 år men hävdar, lakoniskt som Röde Orm, att något ska man göra medan man väntar på döden.

Därefter upptäcker jag att mingel inte är någon toppgrej för en synskadad utan skicklig ledsagare. Det händer mer än en gång att jag säger något till en person som redan gått vidare till nästa sällskap.

Då går jag hem, tänker på Morris, smälter de Vietnamesiska revbensspjällen och lyssnar på en talbok.

Persongalleri
Täppas: Han som skriver Bloggen.
Maria: Maria, min Älskling, arbetar på bank, är grym på att plocka hallon, koka sylt, bra träningskompis och som pricken över i, en obegripligt kompetent syntolk.
Arlindo och Carine: Efternamn Gomes, svåger resp. syster till Maria.
Martin: heter Nilsson i efternamn, pluggar till lärare och är min ledsagare i Stockholm.
Greven: 20-årig son som har bytt sina hyss mot flitiga extrajobb.
Jullan: 26-årig dotter och webbdesigner. Bor i London.
Fillen: Felix 29-årig son, blandar studier med hårt kroppsarbete.
Nilas: Nilas 34-årig son som tillsammans med Maggen är föräldrar till Theodor och Thilda. Nilas är en grym mekaniker som bor i Hälsingland.
TM: TullaMaja 38, mamma till Hjördis. TM är radiojournalist i Sundsvall. Sänder var morgon, pigg som en lärka, SR Västernorrlands Morgonshow.
Hans: Flink Webbredaktör för Hemsida och Blogg.
Sussie: Susanne. Kvinnlig bästis sedan tidernas begynnelse. Journalist. Sänder Stil i P1 fredagar 10:03.
Stanley: Stanley som är konstnär, bor i Delsbo och är gammal Hippiepolare.
Urban: Min gubbkompis, jobbar som psykiatriker och som jag brukar promenera med.
Hans-Åke: Hans-Åke Bergman, bor i Djursta, Jättendal, hjälper mig med både det ena och det andra och driver Djursta redovisningstjänst.
No images found!
Try some other hashtag or username
Följ mig på Twitter