ÄNTLIGEN

Varmt duggregn och vår- försommardagen är försiktigt konfirmandgrön. Full av förväntan kommer jag med droska till det väldiga sjukhuset S:t Göran för att plocka bort gipset. Ingela som är arbetsterapeut klipper med vana fingrar upp den hårda förpackningen. Det stiger hemska instängda ångor, som från en Krokodil- och Ormtät träskmark, från det blottade skinnet. Det … Fortsätt läsa ÄNTLIGEN

GÖTEBORG T/R

Vaknar i svinottan, 04.00, och 1: Det slår mig att tåget till Göteborg och en föreläsning på Lorensbergsteatern, avgår 06.00, samt 2: Hur ska jag kunna vara bland människor när jag stinker som av jävulusisk fotsvett? Det är gipset runt arm och hand som muterat till Havarti-ost. Plockar fram sprayen, en riktig doftmördare, ”Yocoair” som … Fortsätt läsa GÖTEBORG T/R

I VÄNTANS TIDER

När jag var ung kunde det väl hända att jag väntade på en skum figur som levererade något som i lagens mening inte var helt ok men jag är så mycket äldre nu, och, allt det där är för länge sedan preskriberat. Nu, vi mogen ålder, väntar jag på rörmokaren och tvättmaskinsmannen. Många svär över … Fortsätt läsa I VÄNTANS TIDER