I Almedalen och allt det som händer kring Politikerveckan i Visby är det snubblande lätt att man får för sig att det är just där det händer. Livet, liksom.
Men vänta nu. Man kan också se det som ryggdunkarnas Sammansvärjning och där finns så många mikrofoner, pennor och kameror att ingen kan släppa en fjärt utan att det blir en Riksnyhet. Visst, det är, särskilt om man är journalist, hur kul som helst, men, är det viktigt?
Dagen efter återkomsten till fastlandet är jag åter i Jättendal och min träningskamrat Maria och jag utför årets motionspass: Vi bestiger Hälsinglands näst högsta berg, det legendomspunna Blacksås med sin 150 meter Ättestupa och en utsikt som kan få vem som helst att gå i spinn. Nu är jag i och för sig blind men jag förstår mig ändå på en bra utsikt.
Det tar två timmar att klättra, ofta i 45 graders vinkel, över stenblock, snorhal mossa och över ikullfallna träd för att nå toppen.
Almedalen, ursäkta, men du kan ta dig i dalen för det är här det händer. I alla fall idag. Jag transpirerar ofantliga mängder, har sönder min pipa och tappar käppen, men strunt i det, kaffet och kanelbullarna på toppen smakar ljuvligt.
Vilken vandring…är djupt imponerad. Har inte rört mig mycket de tre senaste veckorna. Men nu måste jag igång jag också. Skogshälsningar från Ulla
Heja dig Ulla och rör på påkarna. En fiffig grej är att om man anstränger sig ordentligt behöver man inte vara så petig när det kommer till wienerbröd.
En skön sommar med värme önskar
Täppas
Rackarns, du kom före mig till toppen. Brorsan och jag besteg Högsteberg i Arbrå för två år sen – också en makalös utsikt. / Janne i Mo socken
Rackarn´s Janne!
Tänk att jag en gång för mycket länge sedan bodde praktiskt taget vid foten av Högsteberg, Norränge i Arbrå, men jag besteg aldrig det berget.Blacksås kan jag verkligen rekommendera, vi gick upp från Nianforsvägensidan men jag tror det finns en lättare från Delsbohållet.
Hej från
Täppas Hillay Fogelberg