Min kompis Urban, 66, kan inte titta på en lättöl utan att börja brumma med munnen. Det låter som en 5-åring som kör sin Volvo BM i en sandlåda men det är riffet till ”Deep Purples” klassiska ”Smoke on the water” som bubblar ur hans mun.

Nu ska bandet återuppstå, släppa en skiva och ge sig ut på turné. Varför? Urban blir förstås genomlycklig och kommer att stå precis framför kravallstaketet och vråla sig hes.

Kanske drömmer bandet om när de var unga och vältrade sig i luxuösa Hotellsviter med horder av groupies.

Tänker på detta när jag i isvinden och motorlarmet går Hornsgatan fram och en dam tar mig i armen. Hon säger att det är hemska isfläckar framför mig och så går vi där tätt samman. Hon trycker vänskapligt sin byst mot mig och det är definitivt inga dåliga grejor. Hon är jätterar och jag skulle nog kunna få följa henne hem och dricka både en och två koppar kaffe.

Hon är en sympatisk groupie i min egen ålder och fattar inte ”Deep Purple” att deras groupies numera går med rullator? Inget fel på mogen lust och erfarenhet smäller högre än naivt slät hud. Själv är jag gift och så var det inte mer med den saken.

”Nu tar jag hand om honom” säger min PT Peter Ottosson där han står i gymmets ”World Class” dörr och inväntar min ankomst. Damen släpper mig motvilligt, ger mig en sista tryckare och strävar vidare i kallblåsten.

Och så den där dummern Torsten Flink som klappar en ung kvinna, dessutom en flicka med invandrarbakgrund, i baken.

När jag har så här många olika funderingar på gång i huvudet är det skönt att släppa allting och under Peters ledning träna kroppen smidig och skallen tom.